Äntligen

Har Stella blivit hoppbar, dvs kastar sig inte över hindrena och drar emot dom i 190. Fast roligast att skutta tyckte helt klart gammelgris att det var.


Hästmänniskor är ett speciellt släkte.

Jag har lite ångest över att jag ska lämna världens bästa stallägare, men det blir nog bra.
Vissa saker ska nog bli sköna o slippa, men i värsta fall kan jag ju alltid komma hem m hästarna igen :)


Sista sommaren

Jag har hästarna på bete. Punkt.

De gör ju bara illa sig hela tiden.


Varmt

Är det ute. Igår var jag klar m ridningen kl 22. Stella var kanon. Fick till en fantastisk mellangalopp som höll i sig även i mellantraven.
Gris var pigg. Fick springa av sig bara. Kom inte åt hoppsadlarna, stod en garderob ivägen (äg håller på o gjuter om del av golvet, så det är lite kaos) o eftersom Gris dressyrsadel låg i min bil som står hemma m punka, så fick hon gå med Stellas dressyr. Som nog var lite trång.
Fia o Nikki var jätteduktiga. Hon börjar få in lättridnigen o hajar vad eftergift är.

Skritta av Gris fick hon också göra.


RSS 2.0