100 mil
Avverkade på en dag. Blir lite lätt jobbigt när jag inte får köra mer än åttio pga släpet. Hur mkt jag än älskar min bil, som är en kanonbil o dra släp med, så var det rätt skönt att jag hade gubbens bil. Med en ny bil är det bara att slå på cruisern o luta sig tillbaka. Dessutom slipper man en törstig v8, även om hans inte är direkt snål heller. Sak samma, guldponnyn är på plats. Grisan är upprörd o piper mest. Jag ska nu sova, har suttit i bilen sen kl sex imorse. God natt
Bilen full av
Torv
I förrgår
Ropade jag hej o rökte bara en cigg på hela dagen. Igår slog vinterkräksjukan till. Så nu sitter jag o röker på pin kiv (det är jätteäckligt när man är sjuk) bara för att gud inte höll sin del av dealen. Jag hoppas dock på snabb tillfriskning. På lördag ska jag köra ToR Skåne.
Jag tror
Jag tror jag lurade kräksjukan. Men jag tänker inte ropa hej ännu.
Hur som helst, nu kan jag äntligen njuta av vårvädret. Härligt att vara på G igen. Har en del att göra, så det är väl tur.
Förutom en hel del pappersjobb, så ska vi hinna med o åka fram o tillbaka till Skåne på en dag, det ska vårstädas både hemma och i stallet. Vinterkläder och vintertäcken ska upp på vinden och logen, och sommarkläder och sommartäcken ska fram. Jag släppte Gris utan täcke en stund idag. Tänkte att hon kunde få gå utan på förmiddagen, tills jag skulle rida. Tji fick jag. Det blev ingen ridning. Det blev hardcoreborstning av lerinpackad häst istället. Skurade ur vattentunnan (igen). Nu ska väl hästen sluta dricka lervattnet i hagen istället.
Idag ska jag laga ordentlig mat för första gången på hela veckan, jippie!
Såhär torra hagar vill jag ha nu tack
16
Grader var det när jag släppte ut hästarna idag. Igår var det -1.
I måndags
Hade jag två snoriga barn med mig. De passade på att ha fotbollsträning i stallgången med muppens HapptHorse boll
Igår
Var första feberfria dagen. Trots enorma mängder snor och en förfärlig rethosta kände jag mig pånyttfödd! På kvällen dör jag dock lite igen, när dottra ställer sig o kaskadspyr. Andra barnet hade kräksjuka hos sin mamma för en vecka sedan o nu är det tydligen dottras tur. Vi hade vinterkräksjukan för 1.5 år sedan hela familjen - i två veckor. Det är helt klart det värsta jag gjort i hela mitt liv, eller snarare det värsta jag varit med om. Så, förutom att jag tvättar händerna varannan sekund o skurar allt m klorin, så har jag gjort en pakt med Gud. Slipper jag undan kräksjukan den här gången så lovar jag att sluta röka. På riktigt! Snälla, låt mig bara slippa kräkas.
Sjuk
Orkar ingenting, men gör det ändå. Svettas en timme, fryser en timme. Synd, för vädret är underbart. Jag tror Gris längtar efter lillmatte. Mig jävlas hon bara med.
Ibland så
Tillbringat em med o städa. Insåg att mitt kandar hänger i klädkammaren, en låda i byrån är full m träns i ponnystl, påsar m brodd ligger i smyckeslådorna. Bland handdukarna låg en kartong m söm och det ligger hö lite överallt som jag dragit in m skorna. I min mösslåda ligger en hel bunt m olika bett o i dotterns rum ligger diverse ryktborstar som aldrig hann nå stallet innan de konfiskerades till gunghästen.
Blåmärken
Nu är jag trött på is. Jag går på is. Jag kör bil på is. Jag hackar is både morgon och lunch. Jag släpar vatten bara för att den ska bli till is. Jag saknar leran.
Nåja, åkte hem o tvättade rent o stoppade in tummen i frysen en stund (eller snarare tog ut en halvfull förpackning pommes och rullade runt tummen. Nu är han normalsize igen, och tur är väl det.
Jag fick en stor hög med pärmar att gå igenom idag. 2010 års restkontra ligger med 1993 års detaljplan, fakturor saknas och en löjeväckande massa kopior på detaljplaner och o dylikt ligger instoppat här o var. Håhåjaja, jag har då ingen brist på något att göra.
Sen står det en full diskmaskin och stirrar på mig med tomma ögon som säger "Töm mig någon gång då för i helvete", en massa tvätt som ligger och skriker om att bli vikt, en bunt hästtäcken som vill ha en träff med symaskinen och etthundrafemtiotvå My Little Pony's som ligger utspridda i hela huset för att dottern klargjort att man absolut inte kan städa ponnyer. Men det är en helt annan femma.
Imorse
Var det lite halvkämpigt o övertala LightMuppen att det var dags att kliva upp o gå ut. Trots att de fick sovmorgon pga ett segdraget årsmöte igår.
Jävla is!
Går det att laga med silvertejp, så är det inte trasigt!
Nu är det vår
Inte en enda häst agerade utan vårkänslor imorse. O jag är fullt övertygad om att hästarna har bättre koll än SMHI
Vovven
Däremot är det synd om. Han kissade på elstängslet imorse o är rätt ynklig. Undrar om han är fertil fortfarande?
Hönsmamman
Släpps fram ibland. Imorse möttes jag av en Grisa med torv mellan öronen o som till synes lämnat en del frukost. Nu är ju inte hon den som har problem m magen direkt, men hon har ju varit matglad de senaste åren o brukar inte rulla sig så mkt i boxen. Nu trippade hon på tårna hela vägen ut i hagen o åt några grankvistar på vägen, så egentligen borde jag slutat oroa mig där, men efter en halvtimma var jag tvungen o gå ut m en tuss hö för o se om hon åt. Der gjorde hon. Lunchen gick ner finfint den med o enligt rapport ska hon ha ätit de andra målen som vanligt. Så nu kan jag väl iaf släppa det.
Kalla händer
Nu är ju visserligen våren här, men jag fryser fingrarna av mig varje vinter. Jag är dessutom hopplöst dålig på att använda vantar. Grepen är en sådan där grej jag alltid använder utan vantar, och det brukar bli rätt kallt. Jag har dessutom en hand som mer består av skruvar än ben, o den blir rätt kall.
I vintras muttrade jag lite över att det inte finns någon grepmuff, så som det gör till bilen o barnvagnar. Rotade fram lite gamla ludd o voila - hur mysigt som helst för händerna!
Ska försöka igen
För hundrade gången. Blogga är inte min starka sida direkt. Jag älskar att kunna utbyta erfarenheter med personer man aldrig skulle kommit i kontakt med annars, jag älskar att jag kan följa med och motgångar hos andra, men jag gillar inte ideén att vem som helst ska gå in o läsa vad jag skrivit. Det gör det lite svårt att blogga, det finns så mkt som jag inte vill publicera offentligt. Bla namnger jag sällan folk, även om jag skriver i positiva ordalag. Sådant hör inte hemma här ansee jag.
Nåja, mycket har hänt sen sist, men mer om det en annan gång. Grisan är under igångsättning iaf, igår tog vi en promenad i det fina vårvädret.
Tant är inte
Börjar tant bli gammal?
men i höst är det som hon åldrats de sista fem åren på en gång.
Jag vet inte riktigt vad det är, kan inte sätta fingret på det, men något är det som
inte stämmer. Grisan har alltid varit pigg o fräsch, bortsett från alla jävla trampskador då,
korsförlamningen är inget o oroa sig för, så länge hon täckas ordentligt.
I slutet av sommaren upptäckte dock hovis en hålvägg i vänster fram. Vi pillade rent
och sprutade med Trush Buster, och efter två skoningar hade det försvunnit.
Hålväggen höll sig fräsch, och besvärade inte Grisan det minst.
Nu har det dock dykt upp en hålvägg i höger fram istället, som hon ömmar något på.
Nu har ju inte underlaget i hagarna varit de roligaste sista dagarna, igår hade vi dragkamp
vid grinden, då hon inte ville gå ut. Idag fick hon vara kvar inne. Hon ömmar dock inte
när jag trycker på den längre, men jag kan förstå att det nog kan ömma om hon trampar
fel på detta underlag.
Sen har högerögat börjat spöka också. Visst, ögat har varit kladdigt o rinnigt i perioder
pga starret, men det har oftast varit sommartid. Jag sprutar med väteperoxid, o håller tummarna iaf.
Det sista som är ett teckan på att jag tror att hon börjar bli gammal, är att hon börjar
se gammal ut. Hon dessutom bete sig som en gammal kärring, bråkar med hinkar och
stenar.
Jag hoppas dock att det bara är en massa osammanhängande sammanträffar, jag
har ju bla inte klippt henne i år, vilket säkert gör sitt till utseendemässigt.
Får avvakta hålväggen lite, o se om jag kan sitta upp o stämma av lite någon dag.
Skickade in en Kolla Masken för en vecka sedan som visade på 0, precis som i somras.
Så jag skickade in en till igår, som visade på mkt liten mängd blodmask. Så det lär
väl inte vara det heller.
Ticksen tror jag dock kan ha lite o göra med att hon går själv. Men vad gör man när
hon inte kan uppföra sig mot andra hästar.
Förhoppningsvis har Grisan många, många år kvar, och det tror jag faktiskt. Men
jag blev lite fundersam när min sambo frågade hur gammal en häst brukar bli häromdagen,
och jag insåg att det faktiskt kommer komma en dag när det är dags att säga hej då.
Jag hoppas dock att allas spådomar kommer slå in "Den där jävla hästen kommer överleva oss alla"
Världens bästa bilder på Gris o Lillmatte från förra vintern.
Fripassagerare
